Lugn, lugn, inre lugn.

Var har du varit någonstans?

Jag har sökt dig så länge, mitt i ångesten, mitt i stressen, mitt i allt, ja mitt i livet. Jag behöver dig så! Stanna hos mig, snälla. Håll min hand, håll mig i din famn och släpp mig inte.

Så var känslan då jag landat mitt i livet, mitt i familjen, mitt i allt.

Man, barn, familj och släkt, vänskap som inte alltid går att rå om även om vilja finns. Tiden bara rinner iväg, som sanden på stranden mellan mina fingrar. Tankarna går till varmare breddgrader. Solen i ansiktet, det röda bakom mina ögonlock, värmen som sakta tinar min kropp men ändå stannar många av mina tankar i stickade, lena och mjuka koftor. Inget utesluter det andra.

Men just nu, längtan efter ljuset, längtan efter solen, längtan efter att bara få vara. Bli vaggad i din, lugnets, trygga famn. Mitt inre rum, det som brukar lysa igenom ibland. Sakta har du försvunnit, tiden räcker inte till. Varför?

För att livet är en svår balansgång, i alla fall i detta samhälle där fokus är att vara starkast och främst på allt. Ytan och skalet är viktigare än den som är inombords, min själv. Utan dig är jag inget. Jag måste komma loss, ge dig mer tid, rå om dig och finnas där. För utan dig är jag bara ett skal. Ett tomt, hårt skal, iskallt och utan empati. Vi måste nå varandra igen du och jag. Blir trygga tillsammans och gå hand i hand genom livet, det är då vi är som starkast och lyser fantastiskt upp mot skyn.

Så hjälp mig att finna dig igen, hjälp mig att nå dig, hjälpa mig att hitta inre frid, för jag vet att jag kan! Jag har varit där förut, och det är fantastiskt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var allt julbestyr äntligen avklarat! Som jag har spännt mig inför alla dessa firanden! Stressat med bak, paket, julmat och all nervositet inför vilket humör alla kommer att vara på. Blir det bråk, tjafs och elaka kommentarer eller blir det en någ...

Jag vill bara skrika, gråta och kasta sönder saker just nu. Skrika tills rösten inte hörs mer, tills allt det som gör ont har försvunnit! Skrika tills allt det jobbiga eller alla "de" jobbiga försvinner. Tills de hör mig! Tills de förstår att allt de...

Ja då var semestern här. Utlandsresan var bokad och klar sedan några månader tillbaka. Dryga månaden före avresa så var det dags att krångla till allt med en eventuell kommande strejk. Denna osäkerhet kring vad som komma skall är inte min starka sida...

Idag blev det många möten och samtal med människor jag inte är van vid på jobbet. Nu efter att ha sovit en timme så går tankarna på högvarv. Sa jag rätt saker? Svarade jag fel där? Kunde detta missförstås? Lämnade jag ut för mycket information? Får m...

Ibland brister en del av ens inre och man tappar det på fel sak. En del människor skapar sån frustration inom en och när det inte går att öppna sig och prata fritt om saker av olika starka skäl så kommer allt ut helt fel. Igår var en sån kväll. ...