Nu börjar jag sakta hitta tillbaka till mig själv. Igår kände jag att jag måste ta tag i mitt liv igen efter att ha varit under isen i två dagar. Sagt och gjort, hälsade äntligen på mormor som har väntat och saknat ihjäl sig (kan tillägga att hon har människor runt omkring sig hela tiden i stort sett så det går ingen nöd på henne) men hon älskar när vi kommer. Jag bpkade en fika som jag ångrade och istället för att gå dit och känna sig obeväm så avbokade jag helt enkelt, och vet ni vad, ingen dog av det! Mer än att jag kände att fasen vad skönt, nu slapp jag det. Barnen var på varsitt håll en stund och istället för att sitta hemma och deppa så drog jag till affärerna själv och hittade en hel del på inköps-listan inför skolstarten. Sket i att fråga tjejerna utan köpte bara vad jag tyckte. Det mesta gick hem faktiskt!! 

Idag ska min mamma komma och ta tjejerna på en fika (egentligen skulle hon bara tagit med stora tjejen men hon tar lilla en stund med då jag ska gå till frissan första gången på ett år. Sedan fick jag strikta direktiv av stora tjejen att hämta lillasyster från cafeèt så fort jag är klar. Det var faktiskt deras fika-dag. Men ja, självklart gör jag det, jag är bara tacksam att mammsen kan ställa upp en stund för detta har jag sett fram emot.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lugn, lugn, inre lugn. Var har du varit någonstans? Jag har sökt dig så länge, mitt i ångesten, mitt i stressen, mitt i allt, ja mitt i livet. Jag behöver dig så! Stanna hos mig, snälla. Håll min hand, håll mig i din famn och släpp mig inte.   ...

Då var allt julbestyr äntligen avklarat! Som jag har spännt mig inför alla dessa firanden! Stressat med bak, paket, julmat och all nervositet inför vilket humör alla kommer att vara på. Blir det bråk, tjafs och elaka kommentarer eller blir det en någ...

Jag vill bara skrika, gråta och kasta sönder saker just nu. Skrika tills rösten inte hörs mer, tills allt det som gör ont har försvunnit! Skrika tills allt det jobbiga eller alla "de" jobbiga försvinner. Tills de hör mig! Tills de förstår att allt de...

Ja då var semestern här. Utlandsresan var bokad och klar sedan några månader tillbaka. Dryga månaden före avresa så var det dags att krångla till allt med en eventuell kommande strejk. Denna osäkerhet kring vad som komma skall är inte min starka sida...

Idag blev det många möten och samtal med människor jag inte är van vid på jobbet. Nu efter att ha sovit en timme så går tankarna på högvarv. Sa jag rätt saker? Svarade jag fel där? Kunde detta missförstås? Lämnade jag ut för mycket information? Får m...