Sista julfirandet för detta året lämnar en stor klump i magen på oss alla. Ytterligare hårda ord, missförstånd och tårar. Meningsskiljaktigheter och missförstånd stod på menyn. Sandlådenivån var ett faktum, försök till att hitta en lösning gjordes och till sist släpades allt över. Någon blev räddad av mobilen, någon blev räddad av att dörren till rummet stängdes. Men det avslutet.... olika fasader och falska leenden förgyllde resten av kvällen. Kvar när alla lämnat och i mörkret när alla somnat står jag (och kanske även min älskade dotter, om hon inte somnat nu), och undrar vad fan det var som hände?!

Klumpen i magd har växt sig stor och ful så här på småtimmarna och med en vetskap om att det blir ytterligare ett firande på nyår igen så känns det verkligen inte bra!

Jag längtar så efter en lugn och stillsam jul, utan intriger och påhitt. Utan nertryckningar och ironi. Bara få njuta av stillheten och det vi faktiskt förberett för i hela november och december måndag. Utan den enorma köphysterin, julstressen, otrevliga situationer bland släktingar och vänner. Bara få vara och njuta av det som faktiskt ger något. Kravlöst och med lust äta den mat som vi faktiskt vill äta och tycker är god.

Nu ligger jag här i soffan och lyssnar på regnet som smattrar mot rutan och hoppas att min klump i magen ska minska ihop med skrivandet. Jag önskar verkligen att min dotter sover lungt nu i sin säng utan en massa otrevliga tankar om det som varit. Jag älskar min familj så mycket och det gör så ont när någon av dem blir ledsna eller sårade. Varför måste dessa högtider alltid leda till besvär och varför denna intensiva envishet i att fira allt tillsammans när vi är så olika?!

Godnatt och sov gott med er alla